Om Harriet Löwenhjelm

Om Harriet Löwenhjelm

 

Harriet Löwenhjelm är en av Sveriges mest originella diktare och samtidigt en uttrycksfull bildkonstnär. En minor classic som i motsats till flertalet generationskamrater aldrig helt fallit i glömska utan ständigt haft en liten men hängiven läsekrets. Hon har romantiserats och mytologiserats – livshistorien har inbjudit till det: hon blev endast 31 år och slog igenom postumt.

 

Hennes originalitet var sådan att hon tenderade att uppfattas som alltför avvikande för att kunna göra sig gällande i sin egen samtid. Men utanförskapet var samtidigt en tillgång och med tiden fick hon erkännande. Man såg att det avvikande var nyskapande.

 

Barndomen

Harriet Löwenhjelm föddes i Helsingborg 1887 men växte upp i Stockholm. Hon kom från en överklassfamilj. Modern var född Dickson, fadern var överste och tillhörde ”den beridna lågadeln" som dottern uttryckte det. Familjebanden var starka. Harriet var det näst yngsta av fem syskon och därtill fanns en stor krets av kusiner. Umgänget med släktingar och vänner var livligt.

 

Konst- och diktarvärld

Hon var konstnärligt rikt begåvad, vilket till en början främst tog sig uttryck i teckningar och akvareller. Tillsammans med sin yngste bror Crispin skapade hon en fantasivärld – guldrushens Klondyke – med en rad figurer som forkroppsligades i egenhändigt tillverkade dockor. Syskonen Löwenhjelm spelade olika roller – som jägare, munk, pierrot eller page – och dockvärlden var en levande realitet långt upp i ungdomsåren. Lekarna resulterade i en stor mängd teckningar och en sporadiskt utkommande tidskrift – Midnattssolens Land – vars sista nummer utgavs när Harriet var en bit över 20. Här har bortåt en tredjedel av hennes dikter sitt ursprung, flera av dem lagda i olika fantasipersoners mun. Många är kvicka, gärna åt det bisarra hållet, och en del skulle kunna betecknas som dårdikter. Men här återfinns även dikter i ett mer stillsamt tonläge. Denna blandning av allvar och humor, djupsinne och spex är så karakteristisk för henne och fortsätter att vara det även under de sista åren.

Studier

Harriet Löwenhjelm studerade på Konstakademien 1908–1911 men refuserades vid en elevutställning och tvingades mer eller mindre att sluta. Den ålderdomliga undervisningen vid akademien passade inte hennes kreativitet. Hon som alltid i första hand räknat sig som bildkonstnär övergick mot slutet av sitt liv alltmer till diktandet. Under sin livstid utgav Harriet Löwenhjelm endast ut ett verk, bekostat av henne själv och tryckt i 50 exemplar 1913: KONSTEN ATT ÄLSKA och Dess Följder Hofsamt utlagdt i Bild och Text af Harriet Löwenhjelm. I denna bok illustrerad med etsningar återfinns de kända dikterna Beatrice-Aurore och Jakt på fågel.

Sjukdomsåren

Under återresan från ett besök hos sin syster på Ceylon ådrog sig Harriet en lunginflammation som anses ha bidragit till den lungtuberkulos som kom att prägla återstoden av hennes liv. Sjukdomen konstaterades 1913 och därefter tillbringade hon lång tid på olika sanatorier, bland annat i Danmark och Norge. Längst tid vistades hon på Romanäs sanatorium utanför Tranås. Här avled hon också i maj 1918. Den sista tiden var hon upptagen med att ordna upp sin litterära kvarlåtenskap och att samla dikter med tillhörande illustrationer i en anteckningsbok kallad Manuskriptboken. Hon visste sitt konstnärskaps värde och skapade för en publik – om den så fanns på månen, som hon själv uttryckte det.

Genombrottet

Året efter Harriet Löwenhjelms död utkom Dikter (1919) i en upplaga på endast 200 exemplar. För första gången nådde hon nu – låt vara i mycket begränsad utsträckning – utanför den intima kretsen av vänner och familj. En utökad samling av dikterna 1927 innebar ett genombrott.

Harriet Löwenhjelm lämnade efter sig ett hundratal dikter, tusentals teckningar, brev samt de omfattande dagböckerna idag förvarade på Kungliga Biblioteket i Stockholm.

 

Harriet Löwenhjelms liv i årtal

1887

Harriet Augusta Dorothea Löwenhjelm föds den 18 februari som den fjärde i en syskonskara på fem. Modern är Maggie Löwenhjelm, född Dickson, och fadern Gustaf Adolf Löwenhjelm. Familjen bor på Tågaborg vid Helsingborg.

 

1893

Familjen flyttar till Örebro där fadern blivit överstelöjtnant vid Livhusarerna. Ett par år senare, i samband med att fadern blir utnämnd till överste och chef för Norrlands dragoner, går flytten till Stockholm med adress Valhallavägen 25 (senare ändrat till 118).

 

1895

Harriet Löwenhjelm skrivs in vid Brummerska skolan och går ut åttonde klass vårterminen 1903. Hon lär nu känna Honorine Hermelin, som senare blir rektor för Fogelstadskolan.

 

1903

På sommaren konfirmeras Harriet Löwenhjelm i Forsmark och på hösten skrivs hon in som extraelev vid Anna Sandströms Seminarium, en sorts högskola för bildningssökande unga kvinnor.

 

1904

Studierna avbryts tillfälligt. I sällskap med sin far gör Harriet Löwenhjelm på hösten en resa till Ceylon, där den äldre systern Amelie och hennes make Oscar Dickson driver en teplantage. På hemvägen insjuknar Harriet Löwenhjelm i lunginflammation och vistas en tid i London för att tillfriskna. Lunginflammationen grundlägger troligtvis hennes tuberkulos, som hon från denna tid bär latent i nästan 10 år innan den bryter ut.

 

1905

Harriet Löwenhjelm återupptar studierna och har lektioner i svenska, engelska, geografi och geologi. Följande läsår inleds den livslånga vänskapen med Elsa Björkman.

 

1908

Sommaren tillbringar Harriet Löwenhjelm till stor del i England (19 juni till 5 augusti) tillsammans med Honorine Hermelin. Vännerna är inneboende i en familj i Oxford, följer kurser vid universitetet och turistar.

 

1909

Sommaren ägnas åt lantvistelser hos systern Amelie på Gammalstorp i Tun, Västergötland samt hos mostern Harriet Schale på Geråsen, nära Örebro. Tillsammans med den yngre brodern Crispin och kusinen Erik Shale reser Harriet Löwenhjelm till Tyskland, en resa som pågår mellan den 26 juni till den 17 juli.

 

På hösten blir Harriet Löwenhjelm antagen som ordinarie elev vid Konstakademien, efter att som provelev ha följt undervisningen i skulptur från 1 oktober 1908.

 

Under senare hälften av september får Harriet Löwenhjelm idén till sin första diktbok Vantro- och förtvivlansboken: tillägnade alla dem, som äro fångna i vantro, förtviflan och andra svåra synder och laster. Häftet blir aldrig fullt färdigt och innehållet varierar under de kommande åren.

 

1910

Noteras att Harriet Löwenhjelm alltmer skolkar från Konstakademien; hon kommer för sent och sover under anatomilektionerna. I trots och vantrivsel använder hon under denna tid konsekvent felstavningen ”ackademien” i dagböckerna.

 

1911

Harriet Löwenhjelms svit av dalamålningar blir i maj refuserade som bidrag till elevutställningen.

Under sommaren är Harriet Löwenhjelm på resa med sina föräldrar till Visby, Lysekil och Rättvik.

 

Den 23 september får hon meddelande om att det inte anses lämpligt att hon går kvar i den dekorativa skolan på Konstakademien.

 

1912

Harriet Löwenhjelm reser på eget initiativ runt och studerar medeltida kyrkomåleri och gör bokillustrationer åt Nordiska förlaget. Vikarierar tidvis som lärare i bland annat geografi.

 

Börjar på akademiens etsningsskola där även Elsa Björkman går.

 

Harriet Löwenhjelm ägnar sig alltmer åt societetsbetonade nöjen. Hon blir presenterad vid hovet; rider, fäktar, går på teater och spelar hockey med kronprinsessan Margaretha.

 

Under sommaren reser hon med Elsa Björkman till Dalarna samt vistas hos familjen Björkman i Falun.

 

1913

Harriet Löwenhjelm reser under sommaren till Paris med mostern Aggie Mörner och kusinen Marianne.

 

Den äldre brodern och tbc-läkaren Carl Löwenhjelm undersöker den 9 november Harriet Löwenhjelms lungor och diagnosen lungtuberkulos blir fullt fastställd.

 

Mot slutet av året arbetar Harriet Löwenhjelm intensivt på boken Konsten att älska och Dess följder: Hofsamt utlagdt i Bild och Text. Den exklusiva utgåvan trycks i 50 exemplar.

 

1914

Harriet Löwenhjelm flyttar den 12 januari till överläkarevillan på Löts sanatorium, Strängnäs, där brodern Carl är överläkare. Hon håller under våren en privat sanatoriekur i broderns hem.

 

Den 17 april kommer Harriet Löwenhjelm till Vejlefjords sanatorium i Danmark. Hon vårdas där av den kände läkaren Saugman.

 

Första världskrigets utbrott gör att Harriet Löwenhjelm brådstörtat avbryter sanatoriekuren. Efter att par dagars vila i Falsterbo flyttar hon till Romanäs sanatorium i norra Småland, där hon skrivs in den 14 augusti. Under hösten är hon jämförelsevis frisk.

 

1915

Harriet Löwenhjelm firar jul med familjen i Stockholm och får den 18 januari sin första lungblödning. Den 10 februari är hon tillbaka på Romanäs.

 

Hon lär under våren känna den excentriska danska grevinnan Daisy Castenskjold, titulerad Kammerherrinden. Tillsammans saboterar de kurordningen på Romanäs, och Harriet Löwenhjelm är nära att avvisas från sanatoriet.

 

Under hösten blir en sonettbok klar och tilldelas titeln 8 Sonetter till Nobla Damer och Döda Libertiner.

 

1916

Den 5 februari kommer Harriet Löwenhjelm till Norge och Mesnaliens Kursted nära Lillehammer. Den 11 september avreser hon från Mesnalien och är åter på Romanäs den 30 september.

 

Doktor Scharp på Romanäs konstaterar i journalen den 9 november att Harriet Löwenhjelm ”ser mkt afmagrad och klen ut”.

 

1917

Efter en labil vår är Harriet Löwenhjelms hälsotillstånd något bättre under sommaren. Hon vistas mycket i sällskap med medpatienten Ulf v. Konow som är amatörfotograf och han tar flera fotografier av henne.

Den 25 augusti flyttar hon upp till översta våningen och rum nummer 14.

 

Under hösten samlar Harriet Löwenhjelm sina dikter i Manuskriptboken. Enligt Elsa Björkman-Goldschmidt var det nu som Harriet förstod att hon ”nog inte skulle klara sig”. Den 13 oktober fastställs att hon har tuberkler i halsen.

 

1918

Harriet Löwenhjelm gör sin sista dagboksanteckning den 4 februari. I maj överlämnar hon sin litterära och konstnärliga kvarlåtenskap till Elsa Björkman.

Harriet Löwenhjelm avlider på Romanäs sanatorium natten till den 24 maj kl. 1:25. Hon blir 31 år.

 

 

 

 

TV & radio

Dokumentärt inslag om Harriet Löwenhjelm.

 

 

 

 

 

 

 

Möte med en författarinna. Lennart Swahn intervjuar Elsa Björkman-Goldschmidt i hennes sommarhus i Julita, Södermanland. Filmen är från 1970. Drygt fem minuter in i filmen berättar hon om vännen Harriet Löwenhjelm.

 

Svenska krusbär. Bo Strömstedt presenterar Harriet Löwenhjelm

 

Vem var Harriet Löwenhjelm? Radiodokumentär sänd i Sveriges Radio 2011-03-14.

 

Artiklar

Gud i Harriet Löwenhjelms diktning av Elisabeth Stenborg. Signum 6/2004.

 

Harriet Löwenhjelm - en "minor classic" av Urban Östberg. Horisont 2/2011.

 

Vallfärd till Romanäs av Per Rydén. Studiekamraten.

 

Sällskapets skrifter

Hon mätte allting med en annan måttstock: ett samtal om Harriet Löwenhjelm. Harriet Löwenhjelm-sällskapet 2015.

 

Harriet Löwenhjelms vistelser och konstverk på Ulfåsa slott av Mattias Käck. Harriet Löwenhjelm-sällskapet 2014.

 

Biografin Att skjuta en dront

2011 kom en ny efterlängtad biografi om Harriet Löwenhjelm skriven av Boel Hackman.

Provläs inledningen till boken här.

 

 

 

 

 

 

Ordfläta

Testa dina kunskaper om Harriet Löwenhjelm genom att lösa Harriet Löwenhjelm-sällskapets ordfläta. Skicka in rätt svar till oss och en liten belöning kommer på posten. Bra referenslitteratur är till exempel biografin Att skjuta en dront av Boel Hackman.